Peter Springare om MSM journalister Sundevall – Guvallius m.fl.

Citat från Peter Springares Facebook.

”Men journalister av Dick Sundevalls kaliber är uppenbarligen inte intresserade av fakta eller faktakontroll. Jag tycker det bara är pinsamt för dig och skäms faktiskt på dina vägnar. I denna skrift vill jag också vända mig med ett svar/en kommentar till ytterligare tre journalister, vars titel och profession rejält dragits i smutsen av dem själva

”Dessa tre är Micael Terstedt, Fredrik Falk och Kolbjörn Guwallius, där den sistnämnde i sin twitterprofil skriver att han bedriver ”storartad journalistik”.

 

”Journalisten Dick Sundevall frågar sig vems ärenden jag går. Jag kan med glädje svara honom på den frågan och det är att jag inte går någon annans ärende än mina egna. I stället är det en berättigad fråga vems ärende Dick Sundevall går.

Jag kan konstatera att Dick Sundevall helt har kört i diket, både när det gäller hans återgivning av en händelse kring ett torgmöte med SD och när det gäller hans minst sagt häpnadsväckande beskrivning över mig, min person och politiska hemvist. Dessutom när han försöker ta sig upp ur diket sladdar han och slirar med fakta så till den grad att han välter och blir liggande på taket. Han hade kunnat kontakta mig så hade jag kunnat berätta och visa handlingar i ärendet som beskriver hur det hela gick till. För till skillnad från Dick Sundevall var jag involverad i ärendet. Men journalister av Dick Sundevalls kaliber är uppenbarligen inte intresserade av fakta eller faktakontroll. Jag tycker det bara är pinsamt för dig och skäms faktiskt på dina vägnar.

I denna skrift vill jag också vända mig med ett svar/en kommentar till ytterligare tre journalister, vars titel och profession rejält dragits i smutsen av dem själva. Alla samhällsmedborgare tror jag förväntar sig att det journalister skriver, skall vila på fakta och att sedvanlig faktakontroll gjorts innan man beskriver ett händelseförlopp och tillvitar människor epitet, som saknar all grund.
Dessa tre är Micael Terstedt, Fredrik Falk och Kolbjörn Guwallius, där den sistnämnde i sin twitterprofil skriver att han bedriver ”storartad journalistik”.

Samtliga dessa herrar som titulerar sig journalister och ståtar med studier på journalisthögskola, har de senaste dagarna oavbrutet ägnat sig åt att i olika sociala medier tillvita mig olika politiska åskådningar och agendor. För detta har de belönats med hejarop från en hatisk svans på olika medier, en svans som inte förtjänar någon ytterligare kommentar. Jag förstår och accepterar en annan uppfattning/åsikt i sakfrågan. Men jag ser ingen argumentation kring sakfrågan, utan bara ett grävande och förföljande av min person. Ett enda stort smutskastande med hänvisning till lögner och uppdiktade historier kring olika händelser. Det ser jag som ett bevis på att motargumenten inte finns i sakfrågan, utan man måste angripa min person. Mycket tragiskt och sorgligt. Jag har inget att dölja i de tre händelser som förvanskats till oigenkännlighet. Jag känner mig bekväm att än en gång beskriva kortfattat de tre händelserna som redan kommenterats i media i samband med att de inträffade. Sedan får var och en läsare bilda sin egen uppfattning.

1. Dick Sundevall påstår att jag pekat ut muslimer. Har aldrig överhuvudtaget pratat om religion eller muslimer. Har bara pratat om att kriminella med invandrarbakgrund är kraftigt överrepresenterade när det gäller mycket grova våldsbrott.
2. Dick Sundevall återger ett händelseförlopp med en beslagtagen banderoll i samband med ett SD möte i Örebro. (Gå gärna in och läs den berättelsen på Magasinet Paragraf). Sanningen om detta ärende är att banderollen monterades på en husvägg utan tillstånd och skulle under alla omständigheter plockas ner efter beslut av ansvarigt befäl på platsen. Jag kontaktades per telefon om att man misstänkte ev hets mot folkgrupp eftersom en polis på platsen hade iakttagit en regnbågsflagga ritad på banderollen tillsammans med någon fascistsymbol. Då kanske det inte var ett ordningsärende längre. Befälet ute ville ha bort banderollen från väggen. Eftersom det fanns demonstranter från båda sidor på platsen kunde man misstänka hets mot folkgrupp gentemot homosexuella. Ordet ”Inga fascister på våra gator” nämndes över huvud taget inte. Jag beslutade då att ta banderollen i beslag för att närmare säkerställa budskapet och om det fanns stöd för hets mot homosexuella. Den skulle dessutom plockas ner i alla fall.

Jag hade sedan ingen kontakt med poliserna ute förrän de kom in med banderollen. Jag konstaterade omedelbart att ingen grund för hets mot folkgrupp förelåg eftersom det var en paroll ”Inga fascister på våra gator”. Därför hävde jag själv och ingen annan, beslaget i den delen. För i Örebro, Dick, skall alla kunna få manifestera mot fascism och för demokrati. Det står jag upp för och har alltid gjort.

Under tiden hade en polispatrull träffat på någon som gjorde anspråk på banderollen. De grep på eget bevåg personen för att denne vägrade visa legitimation. När jag fick höra om detta hade jag telefonkontakt med den patrullen, vilket renderade i att personen omedelbart frigavs eftersom det inte fanns någon grund för misstanke om hets mot folkgrupp.
Det här menar Dick Sundevall, på fullt allvar, visar att jag står flera snäpp till höger om SD och insinuerar nazistiska sympatier. I artikeln spekulerar Dick vidare om min agenda till följd av ovanstående. Ja må säga att Dick Sundevalls artikel om ovanstående inte tillhör den högre skolan precis.

Sedan har man recenserat ”Rom-ärendet” i Malmö och på liknande sätt målat ut mig som nazist och rasist.
Det rom-ärendet handlade om var att jag offentligt gick ut och kritiserade främst rikspolischefens och även justitieministerns reaktion på nyheten om detta register. Man avvaktade inte någon närmare analys, utan gick omedelbart i försvarsställning och hävdade att Malmöpolisen begått brott och att detta skulle anmälas. Dessutom var lagstiftningen vid den tiden luddig, när det gäller dessa register och liknande register fanns på flera håll i landet om olika kriminella grupperingar och konstellationer. Inte bara kring kriminella romer. Jag sade då också att; gör en utredning och visar det sig att registret över romerna är lagvidrig då skall också ansvariga stå till svars. Detta blir jag också kallad rasist för.

Och så avslutningsvis har vi journalisten Kolbjörn Guwallius (han som bedriver ”storartad journalistik”) saga om en händelse utanför Casino Cosmopol i Stockholm. Leta upp detta alster av Kolbjörn och läs detta noga.

Vi är tre par som står i kön till casinot. En av damerna i vårt sällskap utpekas av en arrogant dörrvärd, som att vara för berusad för att komma in. Hon uppmanas att gå några varv runt kvarteret. Damen i sällskapet har inte druckit mer än ett par glas vin under hela kvällen. Jag kommer då i diskussion med dörrvärden. Jag påstås då också vara för berusad. Kvinnan i vårt sällskap som först blir anklagad tar mycket illa vid sig och vill att vi lämnar casinot. Ingen av sällskapet eller jag, har nämnt eller på annat sätt avslöjat att jag är polis. En vakt ansluter och även säkerhetschefen kommer ut till entrén. Jag berättar vad som hänt och ifrågasätter hur vi har blivit behandlade. Ingen vet i detta läget att jag är polis. Säkerhetschefen uttrycker att jag inte är berusad. Dörrvärden plockas bort. Och ordningsvakten bjuder in mig på casinot genom att han vill att jag ska gå in på sidan om kön. Jag förklarar då att jag inte tänker gå in på casinot och aldrig mer komma tillbaka. Skulle jag vilja gå in, förklarade jag att jag i så fall ställer mig i kön som alla andra. Jag blir sedan övertalad av det tredje paret att gå med in en stund och vi ställer oss återigen i kön.
Innan dess, när ordningsvakten försöker förmå mig att gå in på casinot, berättar jag att jag är polis och kommer inte att sätta min fot på casinot.
Vi går sedan ändå in, utan problem och säkerhetschefen står bredvid receptionsdisken och jag välkomnas som gäst och man uttrycker att man gärna vill se mig på casinot fortsättningsvis också. Helt ovetande om att jag är polis.

Uppenbart är att säkerhetschefen, utan att ha en aning om att jag är polis, har korrigerat både dörrvärden och ordningsvakten för deras undermåliga bemötande.
Dagen efter anmäls jag av två ordningsvakter. En av dem var inte ens närvarande vid entren från början. P g a denna anmälan anmäldes jag per automatik till PAN för granskning. Där tog man inte ens upp ärendet p g a ordningsvakternas helt olika versioner. Det framstod också som uppenbart att anmälan gjordes för att förekomma en ev. anmälan från mig mot dörrvärden och ordningsvakten. Både åklagare och PAN ansåg att vakternas utsagor skulle lämnas helt därhän. Så skriver man när man inte tror ett dugg på vad de säger.

Denna journalistik som dessa ovannämnda personer bedriver lämnar mycket i övrigt att önska. I övrigt får var och en avgöra vilken kvalité det är på deras alster. Och jag uppmanar verkligen alla, att söka upp deras skrifter om det ovan nämnda och läsa ordentligt vad de skriver.”

Annonser