53 No-GO zoner med PDF-fil – Polis

Här finns PDF-fil att ladda ner :

 https://minfil.org/41E0n7b3b7/Utsatta_omr_den_-_sociala_risker_kollektiv_f_rm_ga_och_o_nskade_h_ndelser__2_.pdf

53 områden nO GO

Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser

POLISEN: Detta är ett utsatt område

Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av:

  • Låg socioekonomisk status
  • Kriminell påverkan på lokalsamhället

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av:

  • Allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen.
  • Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag
  • Parallella samhällsstrukturer
  • Våldsbejakande religiös extremism
  • Närhet till andra utsatta områden

Ett riskområde uppfyller samtliga kriterier för ett utsatt område och ligger i farozonen att utvecklas till ett särskilt utsatt område.

Sammanfattning

Det finns 53 områden i Sverige som i olika grad är utsatta både för allvarlig brottslighet och socioekonomiska faktorer. Av dessa områden är 15 att anse som särskilt utsatta. Brottsligheten i områdena kan yttra sig genom våldshandlingar, upplopp narkotikahandel och annan allvarlig brottslighet som påverkar de boende både direkt och indirekt. Flertalet av riskfaktorerna ligger bortom polisens kontroll såsom exempelvis välfärdssystemens tillstånd, arbetslöshet, etnisk segregation, stigmatisering och trångboddhet. Däremot kan polisen spela en roll när det gäller upplevelsen eller känslan av situationen. Dessutom kan polisen agera för att minska rädslan samt öka tilliten, sammanhållningen och den kollektiva förmågan. Om polisen tillsammans med andra aktörer kan uppnå ett ökat förtroende för myndigheter samt en ökad förmåga hos lokalsamhället att hantera uppkomna problem är det inte orimligt att anta att utsatta bostadsområden kan minska betydligt. Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av:  Låg socioekonomisk status  Kriminell påverkan på lokalsamhället. Ett utsatt område uppvisar en problematik som primärt kräver polisiär närvaro och polisiära insatser för att komma till rätta med existerande problem. Ett särskilt utsatt område kännetecknas av:  Allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen.  Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag  Parallella samhällsstrukturer  Våldsbejakande religiös extremism  Närhet till andra utsatta områden Ett särskilt utsatt område uppvisar en problematik som i hög grad kräver gemensamma insatser från flera samhällsaktörer för att komma till rätta med existerande problem. Gemensamt för dessa områden är:  Majoriteten av de utsatta områdena har varit föremål för en rad insatser över tid vilket i sig är ett kvitto på att de tidigare insatserna inte varit tillräckligt omfattande för att få en bestående effekt på problematiken.  Polisär närvaro sker mestadels reaktivt i områdena vilket lett till en bristande tilltro till polisen och rättsväsendet.  Ju längre tid ett samhälle har upplevts leva utanför samhällets normer desto svårare är det för polis och andra samhällsaktörer att återta sin auktoritet.  Flertalet områden har varit utsatta under så lång tid att det har skett en normalisering av det exceptionella inte bara för de boende i områdena utan även för polisen och andra myndighetsföreträdare.  Resandeproblematiken har en tydlig koppling till de utsatta områdena då majoriteten av de resande bor eller har bott i ett sådant område.  Flyktingströmmarna riskerar att få en stor påverkan på dessa områden. För att komma tillrätta med problematiken krävs:  åtgärder som kan öka allmänhetens förtroende för polisen till exempel ökad uppklaringsprocent  proaktiv bekämpning av handeln med narkotika  kontinuerlig polisiär närvaro och uthålliga riktade insatser  ökad samverkan med andra samhällsaktörer i området  en genomlysning av resandeproblematiken i ett bredare perspektiv än enbart terrorism Polisen har under det senaste året tagit fram både handlingsplaner och aktiviteter som främst riktar sig mot arbetet i särskilt utsatta områden och som ska pågå under flera års tid och involvera andra samhällsaktörer. Likaså har Polismyndigheten upparbetat Metodstöd mot organiserad brottslighet i ett lokalt perspektiv mellan polis och andra intressenter i lokalsamhället i syfte att öka polisens förmåga till samverkan över tid och att bedriva en kontinuerlig verksamhet i de utsatta områdena.

Den övervägande stor del av de granskade områdena byggdes mellan 1965 och 1975 i samband med det som kom att kallas miljonprogrammet. Bostadsområden som byggdes under denna tid planerades med kommersiell och samhällelig service. Service av olika slag fanns i en centrumanläggning med ett utbud av butiker och samlingslokaler. Utformningen av områdena skedde i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola som utformade den så kallade SCAFT4-planen vilken i många fall präglade miljonprogramområdena. Planen innebar att områdena skulle förses med en inre grön zon och en bostadszon utan trafik. Till områdets parkeringsplatser leder återvändsgator, så kallade matargator och runt hela området följer en ringväg som leder ut till en närliggande motorväg så att de boende så snabb som möjligt ska kunna ta sig till sina arbeten i den närliggande staden.
För att de gående inte skulle möta bilar placerades skolor och andra funktioner centralt i området och för att de ska kunna ta sig ut ur området lades gångtunnlar under ringvägen. Områdena kan således uppfattas som slutna. I början av 1970-talet ökade antalet tomma lägenheter i miljonprogramsområdena och bostadsbrist förvandlades till bostadsöverskott. De som hade råd lämnade stadsdelarna efterhand och de som blev kvar var människor med svaga ekonomiska resurser, ofta med invandrarbakgrund eller i socialt utanförskap.
Ur en polisiär synvinkel är miljonprogramsområdena ofta svåra att arbeta i då reträttvägar saknas. Dessutom gör vägarnas placering att bilar lätt kan hindras att köra ut ur området. Områdena är även svårspanade eftersom husen är placerade så att de boende har uppsikt över innergårdar. Polisens känsla av att vara bevakad är påtaglig.

5 Utsatta områden
Sverige finns det 53 områden som uppfyller kriterierna för ett utsatt område. Av dessa är 15 särskilt utsatta och 6 har klassats som riskområden. Med några få undantag rör det sig om miljonprogramsområden där polisen upplever att de strukturella förutsättningarna gör det svårt att arbeta. Det finns inget utsatt område norr om Gävle och om detta beror på att problematiken inte existerar i norra Sverige eller om det är för att den inte är uppmärksammad är svårt att uttala sig om. Det finns dock miljonprograms-områden i norra Sverige som är uppbyggda på samma sätt som de utsatta områdena vilket innebär att de strukturella förutsättningarna finns men att de kriminella nätverken inte fått lika stort genomslag.
Kriminell energi
Förekomst och koncentration av kriminella element inom ett avgränsat geografiskt område kan mätas i, så kallad kriminell energi. En hög koncentration av kriminella element i lokalsamhället ökar risken för att kriminella värderingar etableras vilket i sin tur leder till en ökad andel kriminella och brott. I syfte att fånga denna riskfaktor har geografiska data om individer som avtjänat fängelsestraff eller varit häktade för brott de fem senaste åren inhämtats till rapporten. Analysresultaten visar fördelningen av kriminell energi mellan länen i Sverige jämfört med de utsatta områdena. Det har då gått att utläsa att de utsatta områdena har mer än tre gånger högre kriminell energi14.

Sammanfattningsvis bör det fortsatta arbetet inriktas mot:
 åtgärder som kan öka allmänhetens förtroende för polisen som exempelvis utredningsprocent
 proaktiv bekämpning av handeln med narkotika
 kontinuerlig polisiär närvaro och uthålliga riktade insatser
 ökad samverkan med andra samhällsaktörer i området
 ökad polisiär öppenhet och kommunikation

Läs mer här : https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta%20omr%C3%A5den%20-%20sociala%20risker%20kollektiv%20f%C3%B6rm%C3%A5ga%20och%20o%C3%B6nskade%20h%C3%A4ndelser%20(2).pdf

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s