MEDIEKRIS : Av Rebecca Uvell

MEDIEKRIS

http://www.uvell.se/2016/03/25/mediekris-31346350

Att vi har en kris just nu har inte gått förbi någon. Men då tänker de flesta på flyktingkris.

Samtidigt har vi dock en annan kris, vars omfattning och betydelse vi ännu inte sett slutet på – mediekrisen. Med det menar jag inte mediernas problem att tjäna pengar, det är och förblir en branschfråga, där de smartaste och snabbaste i vanlig ordning kommer gå segrande ur.

Utan jag syftar på den förtroendekris som inte kan illustreras på något annat sätt en hängbro.

Ni vet, en sådan i rep över en klyfta och som består av brädor, ruttna brädor.  När personen börjar gå på den går varje bräda sönder som berörs så att enda sättet att klara sig helt enkelt är att springa fram, allt eftersom brädorna bakom ramlar ner i avgrunden, en efter en.

Den senaste veckans mediestorm är bara senaste beviset i den numera långa raden.

Jag syftar  naturligtvis på af Kleen-brasan, där journalisten Björn af Kleen i DN:s senaste krishanteringsförsök, magasinet DN Fokus, återigen gav sig ut på en jakt på ”verkligheten” bland de priveligierade och besuttna.

Med fickorna laddad med förutbestämda teser som under överklassafarin en efter en skulle beläggas med bevis gav han sig ut på studiebesök mitt i symbolen för makt, gråsprängda backslicks, lite för släta pannor och tjocka sedelklämmor – Östermalm.

Han intervjuar en handfull personer av de 61 253 personer som bor i stadsdelen men någon empiri behövs visserligen inte när enda syftet är att hitta bevis för det som artikeln som ska komma fram till och det bestämde af Kleen redan innan han bokade intervjuerna. Intervjuerna är medlet, inte målet.

Denna stilistiskt njutbara artikel, för af Kleen är en bra skribent, lämnar tyvärr en bitter eftersmak redan under tiden den konsumeras. För den är ett tråkigt men tyvärr mycket bokstavligt exempel på mediekrisen.

Tesdriven sensationsjournalistik som utger sig för att vara en observation av verkligheten, när den under kostymen i själva verket är en opinionsartikel. Ett debattinlägg i fårakläder, på jakt efter det drevstartande ”Citatet”, med stort C. Det som blir stormens perfekta öga, det som nätet av insinuationer, ledande frågor, vinklade påståenden, frisserade samtal och lösryckta citat ska vävas kring för att bygga upp den önskvärda chimären av verkligheten. Just i denna artikel är hägringen af Kleen vill ge läsaren är att landets mest kända överklassnäste idag liksom 30-talet, befolkas av rasister.

Artikeln, för ett reportage anser jag inte att det är, ger redan skeptiska läsare bara ytterligare ett bevis på att media havererat i sin objektivitet.

För människor litar allt mindre på media. 

Ironiskt nog ger en av af Kleens intervjuoffer, jag väljer att kalla dem så, uttryck för just detta acellererande problem, och hamnar i centrum av drevet som följde artikeln. Men Lena och Ulf Adelsohn, alldeles oavsett hur stora stövlar de hade på när de klampade in på detta minerade område, har rätt i sak – folk litar inte på media längre.

I en undersökning som publicerades på sajten Medievärlden för ett år sedan kunde man läsa att svenskar idag har till 34 % förtroende för media, ett tapp på 10 procentenheter på ett år. Den grävande journalistiken, den högkvalitativa, konsumeras i huvudsak av ”informed people”, det vill säga de redan upplysta. Skillnaden mellan mediekonsumenter växer alltså samtidigt, där de lågutbildade och minst informerade konsumerar minst media.

Fortsätter utvecklingen har svensken snart större förtroende för sökmotorer än för media.

Läs mer här: http://www.uvell.se/2016/03/25/mediekris-31346350

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s